Blogg D: Gamla och nya medier sida vid sida

”Den kanske största utmaningen mot den journalistiska professionen är föreställningen om att journalister inte längre behövs i nätverkssamhället. Med Internet kan alla [...] själva söka rätt på de nyheter man är intresserad av, gå direkt till källorna och ta fram sin egen information. Dessutom ger nätet alla tillgång till offentligheten, alla kan publicera sig i olika former. Nätet gör också skillnaden mellan producent och konsument svårare att se – publiken blir också producenter av medieinnehåll”.

(Gunnar Nygren, Yrke på glid – om journalistrollens de-professionalisering, 2008, s. 165)

Detta är en beskrivning av dagens mediesamhälle som de flesta skriver under på. Det är oundvikligt att internet – med alla dess möjligheter – förändrar situationen för de etablerade medierna, de så kallade gammelmedierna. Men hur, mer konkret, förändras mediesamhället?

Gammelmedierna är inte alltid opartiska

Vi nyhetskonsumenter väntar oss att i alla fall gammelmedierna ska ge oss en objektiv bild av verkligheten. Tyvärr finns det många exempel på att så inte alltid är fallet. Bill Kovach och Tom Rosenstiel tar i sin bok The elements of journalism (utgiven år 2007) upp den amerikanska kanalen Fox som exempel på ”journalistik” som utger sig för att vara objektiv men som egentligen är en slags  propaganda.

Ett annat fall där budskapet är dubbeltydigt diskuteras i det senaste avsnittet av radioprogrammet Medierna i P1. I decembernumret av skönhetsmagasinet Femina  finns ett reportage som bygger på material inkommet från företaget Lancôme men maskerat till redaktionell material. Det står visserligen att intervjun gjorts av Lancôme, men formatet är inte reklammässigt så läsarna kan lätt vilseledas. Fox-kanalens propaganda och Feminas reklamreportage är två exempel på hur medier döljer ett icke objektivt budskap under en yta av journalistisk objektivitet. I fallet med Fox utger de sig för att vara opartiska och har anammat parollen ”Fair & Balanced”. Tidningen Femina är en journalistisk produkt och jag tror inte att den som köper tidningarna för dyra pengar väntar sig smygreklam i reportagen.

Jag tror att denna typ av mer eller mindre dolda budskap i de medier som förväntas vara opartiska gör att allmänheten tappar en del av sin tilltro till kanalen eller tidningen, men även sitt förtroende för journalister i stort. Risken finns att detta fåtal icke objektiva undantag förstör för flertalet mer objektiva gammelmedier. Själv kan jag tycka att en bloggare som tydligt markerar sin partiska ståndpunkt känns ärligare och mer trovärdig än en tv-kanal som utger sig för att vara ”fair & balanced” för att sedan argumentera för vissa politiska ideal.

Vad händer med integritetsskyddet i IT-samhället?

Kovach och Rosenstiel skriver att det i det nya mediesamhället inte längre bara är journalisterna som avgör vad som ska bli publicerat och därmed officiellt, att journalisterna har förlorat sin roll som grindvaktare.

Jag tror det kan bli problem när alla som vill kan göra sina röster hörda via internet medan det bara är journalistkåren som behöver ta hänsyn till de pressetiska reglerna. Gammelmedierna måste respektera den personliga integriteten, men på bloggar och i sociala medier går det ofta att hitta de namn och bilder som av etiska skäl valts bort av tidningar och tv-sändningar. Jag tycker att de traditionella medierna ska fortsätta att följa sina striktare regler vad gäller integritetsskydd och krav på korrekta nyheter. Kanske är det just denna typ av seriös behandling av nyheterna som kan bidra till gammelmediernas överlevnad. Om journalisterna fortsätter vara sakliga och etiskt korrekta kommer de behålla allmänhetens förtroende.

Det som var man publicerar på internet är något helt annat. Det är varken önskvärt eller möjligt att kontrollera och lagstadga om all den information som florerar på nätet. Däremot tror jag att det är viktigt att frågor om etik i allmänhet och etik på internet i synnerhet diskuteras i samhället. Skolan kan här göra en viktig insats genom att försöka få barn och ungdomar att reflektera över de konsekvenser som deras ord, bilder och videosnuttar kan få – både för dem själva och för andra – när de hamnar på nätet. Även gammelmedierna kan spela en viktig roll som informationsspridare då de ju har god erfarenhet av och kunskap i publicistiska beslut av etisk karaktär. De traditionella medierna kan även fungera som diskussionforum för frågor om etik i de nya medierna.

Journalisternas roll i det nya mediesamhället

Nätet gör det möjligt för många fler att komma till tals genom bloggar, sociala nätverk med mera. Dessutom kan var och en via internet söka och ta till sig vilken information och vilka journalistiska texter man vill. Medborgarna blir mer aktiva i medielandskapet. I detta moderna medieklimat har gammelmedierna enligt  Kovach och Rosenstiel  en viktig roll, nämligen att ge allmänheten de redskap den behöver för att spela sin nya aktiva roll i samhället. Mer konkret innebär detta till exempel  att journalister  ska hjälpa till att göra informationen förståelig och strukturerad.  De ska även bidra med faktakoll, presentera saker ur olika perspektiv och dra slutsatser. På liknande vis beskriver Gunnar Nygren  journalistikens roll i sin bok Yrke på glid – om journalistrollens de-professionalisering: ”publiken visar att de vill ha journalister som sammanfattar, gestaltar och tolkar världens händelser och skeenden”.

Jag tror att detta är viktigt. Det är lätt att känna sig vilsen i det ständiga informationsflödet från nätet, radion och tv:n. Själv vill och behöver jag kunna lita på att vissa tidningar och vissa nyhetssändningar ger mig relevant och objektiv information. En central fråga i detta sammanhang är hur dessa tidningar och nyhetssändningar ska kunna överleva i en tid då papperstidningarnas annonsintäkter minskar och många i den yngre generationen överger de tradionella medierna till förmån för nättidningar och andra billigare nyhetskanaler. Möjligheten att utöka presstödet diskuteras och nu i december uttryckte kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth sin avsikt att påskynda presstödsutredningen just för att stödja de hotade papperstidningarna så snart som möjligt.

Gammelmediernas överlevnad – nätet som stjälper och hjälper

Tack vare internet ökar utbudet av nyheter och information. Gammelmedierna får således mer konkurrens. Kovach och Rosenstiel beskriver hur vissa nyhetsorganisationer tagit till speciella grepp för att locka publiken till sig. De koncentrerar sig på kändisar och underhållning istället för ”riktiga” nyheter. Författarna liknar dessa grepp vid en person som klär av sig naken mitt i stan. Detta spektakel drar till sig publik, men har svårt att hålla kvar den. En seriös nyhetsorganisation liknas vid en duktig (och påklädd) gatumusikant som håller kvar åskådarna tack vare kvaliteten och variationen på det den spelar. Vi får hoppas att gammelmedierna i så stor utsträckning som möjligt försöker spela god musik och inte ger efter för frestelsen att klä av sig naken för att dra till sig dagssländepublik.

Men kommer nätet att ta över helt? I en intervju på Bokmässan i år svarade Sveriges radios avgående vd Mats Svegfors tvärsäkert ”nej” på den frågan. Han tror att det kommer bli en växelverkan mellan  nätets ”barfotajournalister” och etablerade journalister. Själv tror jag att professionell journalistik behövs av många olika anledningar. Förutom de jag redan tagit upp (för att bringa ordning i medieflödet och bidra med relevant och objektiv information) behövs journalistik för att granska och informera om allt. Med det menar jag att bara en journalist har som uppdrag att behandla ett brett spektrum av samhället. Visst kan bloggare granska och informera, men vissa ämnen, vissa företag och myndigheter riskerar att hamna i medieskugga om det inte finns avlönade journalister som på arbetstid granskar eller informerar om just dem. En lekmansbloggare kan oftast inte ägna hela dagen åt sin blogg och koncentrerar sig troligen på ämnen som ligger just honom/henne varmt om hjärtat.

Jag hoppas därför att journalistiken kommer överleva. Och det tror jag den kommer göra. Kanske med stöd från staten, kanske med hjälp av en mediekoncernchefs tro på journalistiken i sig (utan krav på ekonomisk vinning), förhoppningsvis tack vare oss tidningsköpare. Det kan hända att fler tidningar i framtiden kommer bli tvungna att avgiftsbelägga hela eller delar av sina nätversioner. Om detta skulle ske tycker jag att det vore ett acceptabelt pris att betala för att rädda den så viktiga journalistiken. Dock tror jag att tidningarna kommer bli allt färre och – tyvärr – deras personal allt mindre specialiserad.

Men internet och smarta mobiler kan även innebära fördelar för de traditionella medierna. Kovach och Rosenstiel beskriver i sin bok hur medborgare och gammelmedier kan samarbeta tack vare IT. Allmänheten blir en tillgång för medierna (de får in bildmaterial och texter och får in fler röster och åsikter) och medierna kan i ännu högre grad bli en tillgång för allmänheten (genom bättre material och genom att de på nätet lättare kan erbjuda möjlighet till diskussion).

Den fjärde statsmakten

Journalisterna granskar samhället. Bloggarna och de som skriver i olika forum på internet granskar ofta journalisterna. Så är det enligt Kovach och Rosenstiel i USA, där internet spelade en avgörande roll när Raines och Boyd på New York Times fick avgå efter skandalen med fake-reportern Jayson Blair.

Så är det även i Sverige där bloggare till exempel kritiserat hur gammelmedia försvarade journalistkollegan Liza Marklund i Gömda-debatten. Jag tycker det är bra att det finns någon som granskar granskarna.

Gammelmedierna måste ut på nätet

Martin Jönsson driver i en artikel i Svenska Dagbladet en tes om att journalistiken kan förbättras tack vare IT och dess ”möjligheter till nischning, snabbhet, visuellt berättande och interaktivitet”. Han menar, liksom Kovach och Rosenstiel, att allmänheten kan ge värdefulla bidrag till gammelmedierna. Martin Jönsson tror att journalistiken skulle kunna bli bättre om journalisterna hade haft en lite mer öppen och ödmjuk hållning till de nya medierna.

Jag håller med. Gammelmedierna skulle i ännu högre grad kunna utnyttja nätets möjligheter till att få in information, åsiktsmångfald och till att öppna upp för diskussion bland de som läser, tittar eller lyssnar. Vissa gör det redan men fler skulle kunna hoppa på IT-tåget innan det är för sent, innan de förlorar sin publik.